⚠️ Förhandsboka "Med Längtan i bröstet", boken om IFK Göteborgs alla matchtröjor här!
Fri lejd för Valter Lidén | ifkdb.se
Fri lejd för Valter Lidén
IFK Göteborgs första svenska mästare. Fr. v: Erik Lund, Erik Börjesson, Nils Andersson, Lindoff Andersson, Karl-Fredrik Andersson, Konrad Törnqvist, John Olsson, Valter Lidén, Olof Tell, Arvid Fagrell och Verner Jansson.

Fri lejd för Valter Lidén

Biografi Världens fräckaste människa på en fotbollsplan - näst efter Kairo Schylander. Orden är Carl Ceve Lindes, och de sammanfattar väl frukthandlaren Valter Lidén, en av de första bolltrollarna i IFK Göteborg som under sina fem säsonger i föreningen hade ett finger med i det mesta som hände. Han hade inte bara en avgörande roll i den första SM-finalen och i den tidiga rivaliteten mellan Göteborgskamraterna och ÖIS, utan lade till och med möjligtvis grunden för den mer än sekellånga animositeten mellan föreningen och AIK…

Jens Hallberg

2022-05-14 10:00

Anders Valter Lidén, senare försedd med smeknamnet "Lejden", föddes i Gamlestaden den 10:e mars 1887 och inledde sin fotbollsbana i Bohus BK. Som nittonåring anslöt han 1906 till Kamraterna och var under några år en av stöttepelarna i A-laget och långt efter sin karriär var han ihågkommen som en lirare av hög klass, vars goda teknik firat många triumfer och han ansågs vara en av de viktigaste spelarna när det första guldet 1908 kammades hem. 1907 var han en av spelarna som vägrade infinna sig till en match för ett kombinerat lag som skulle möta Örgryte, och som därmed diskvalificerades av Göteborgs fotbollsdistrikt. Straffet, för samtliga inblandade, och som skulle gälla i över ett år upphävdes dock av Svenska Fotbollsförbundet som uppmärksammade Göteborgsdistriktet på att det inte fanns någon paragraf i regelverket som tvingade registrerade spelare att ställa upp för kombinerade lag. Ur denna konflikt växte en stor del av den tidiga antagonismen mellan IFK Göteborg och Örgryte IS fram.

Under sin aktiva karriär arbetade han inledningsvis som kontorist, men sade upp sig (något vi har anledning att återkomma till nedan) och öppnade i stället en frukthandel belägen på Kungstorget 11, precis bredvid Saluhallen.

Första matchen mot AIK

I augusti 1908 spelades den första av hittills 220 matcher mot AIK och den som lade grunden för att det numera är ett av föreningens mest klassiska rivalmöten var givetvis ingen annan än Valter Lidén. Gästande AIK fick hela tre straffsparkar i matchen, men lyckades inte förvalta någon, och de våra kunde tack vare mål av Erik Lund, Erik Börjesson och Arvid Fagrell spela hem en seger med 3–2. I matchens sista minut fick AIK straff, och till publikens jubel spatserade Lidén in i straffområdet, ritade ett kors med foten i gruset framför straffpunkten - och måhända något störd av denna besvärjelse slog straffskytten därefter bollen rakt i famnen på målvakten.

SM-finalen 1908

Blott fyra år efter grundandet vann IFK Göteborgs sitt första SM-guld, efter en dramatisk match mot IFK Uppsala på Walhalla Idrottsplats, och med Lidén i en av huvudrollerna. Inför matchen var det unga Blåvitt knappa favoriter eftersom Uppsala hade haft en besvärlig resa ner till Göteborg på nattåget, men det började olyckligt. IFK Uppsalas Hans Lindman sköt en löst framrullande boll mot målet, och de båda backarna Nissen Andersson och Konrad Törnqvist lät den rulla förbi dem ned till målvakten Karl-Fredrik ”Smör-Kalle” Andersson som på ett besynnerligt sätt lyckades sparka hål i luften och fick snopet konstatera bortalagets tidiga ledning. Direkt efter kvitteringen av Arvid Fagrell tog Lidén hand om bollen och gav sig iväg på en sällan skådad dribblingsräd där han snurrade upp den ena Uppsalaspelaren efter den andra medan han rusade fram längs med vänsterkanten och tog sig in i straffområdet där han skickligt hoppade över en glidtackling från den siste försvararen – men precis därefter blev det för mycket av det goda och han lyckades snubbla på sitt eget ben och hamnade i en kullerbytta. ”Straffspark!” skrek den gode Lidén så högt han kunde och ”krökte sig som en mask” i till synes våldsamma plågor.

Domare Ruben Gelbord lyckades, tvärtemot linjemannen Ceve Linde (som höll tyst om det hela), inte syna bluffen utan blåste straff – som sen Börjesson säkert förvaltade. Efter matchen, som Göteborgskamraterna vann med 4–3 efter ett självmål av Uppsalaspelaren Andén i slutminuten, under segerfirandet på Lorensberg, kunde Lidén inte låta bli att stoltsera med sitt upptåg och skojade med stackars Gelbord (som för övrigt var samme domare som tilldelade AIK tre straffar) om det inträffade hela kvällen lång.

Prisceremoni efter segern i Svenska mästerskapet. Lagkapten Nils Andersson tar emot bucklan.
Prisceremoni efter segern i Svenska mästerskapet. Lagkapten Nils Andersson tar emot bucklan. Valter Lidén ses längst till höger.


Olympiaden 1908

Några dagar efter finalen, den 16:e oktober 1908 spatserade Carl "Ceve" Linde, senare svensk fotbolls store chefsideolog, men på den tiden sparsamt använd spelare i IFK Göteborg, på Östra Hamngatan. Där mötte han sin lagkamrat Valter Lidén, som undrade om Ceve hade cigaretter, och om han kunde låna ut en tia. "Vad ska du med en tia till?" undrade Ceve och fick svaret "Ja' ska te London, Olympiaden vettja".

Gösta Dalman, en av fyra i landslagets uttagningskommitté, hade tidigare något överraskande valt ut IFK Göteborgs målvakt Ove Eriksson (som han kände från golfbanorna) och stabile backen Nils Andersson, men truppen var svår att fylla då ingen ersättning till spelarna kunde komma på tal och väldigt få hade möjlighet att få ledigt från sina jobb även om ersättningen inte hade uteblivit. I en sista mer eller mindre desperat jakt på spelare bad han Nils att ringa till sin gode vän Valter Lidén och kolla om han var intresserad. Telefonsamtalet nådde Valter på eftermiddagen på hans kontorsjobb och det var snabba ryck, avfärden till London skulle ske redan samma natt. Så Valter lade ifrån sig luren och gick in till chefen där följande replikskifte ska ha skett:

- Kan ja' få ledit för ja ska te London?
- Va' ska han i London å göra?
- Ja' ska spela bôll. Olympiaden vettja.
- Nä det kan du verkligen inte få.
- Ja då slutar ja'.


Sagt och gjort, Lidén tackade för sig och mötet med Ceve på Östra Hamgatan slutade med att Ceve ordnade med en tia (och cigaretter), så när nattåget till Malmö för vidare färd med båt till London avgick från Göteborg halv två på natten var Lidén med. Med sig hade han kläderna på kroppen, en tvålbit i ena byxfickan, en tandborste i den andra och sina fotbollsskor i snörena runt halsen. Väl under Olympiaden inledde Lidén som reserv till det lag som förnedrades av Storbritannien med 12–1, och fick därefter förtroende i matchen därpå, mot Nederländerna och blev därmed Kamraternas tredje landslagsman efter Erik Börjesson och Nils Andersson. Efter en gedigen insats avgick ändå holländarna med segern, och OS-äventyret var därmed över för svenskarna. På hemvägen passade man på att möta lika utslagna Nederländerna på nytt, och inkasserade ännu en förlust. Dessa två matcher blev Lidéns enda framträdanden i landslaget.

För Ceve, vars tidiga historia i Blåvitt tycks märkligt sammanflätad med Valters, blev också Olympiaden märkligt nog något av en framgångssaga och de där tio kronorna till Lidén väl investerade pengar då det innebar att han, som annars mest höll till i B-laget, fick debutera i tävlingssammanhang i Lidéns, Fagrells och Nils Anderssons frånvaro.

Julen 1913 förlovade sig Valter med Agda Hjelm, lagkamraten Erik Hjelms syster, och de två vigdes i oktober 1915. 1916 välkomnade de dottern Aina och 1920 sonen Roland. Efter den aktiva karriären fortsatte Valter att spela med ”de gamla pojkarna”, troligtvis det första Olboyslaget Kamraterna ställde på plan, tillsammans med flera av pionjärerna i föreningen.

Valter Lidén gick ur tiden den 13:e januari 1969, 81 år gammal.

Läs mer

Varför kallas IFK Göteborg för Änglarna?
Fri lejd för Valter Lidén
Match 5000
Den ryske undersåten
Danskdödaren
Den okände grundaren
Kuppmakaren Carl Ekman
Blåvitts första tränare dog i Förintelsen
Den förste supportern
Blåvite Ove blev förste svensk i NFL
Den blåvite backhopparen
Dubble SM-guldvinnaren och slagskämpen som tog bandyn till Värmland
I begynnelsen var Säwa
Timmar från Allsvenskan
Alstams död chockade Kamraterna
Kairo och pingvinerna
Olycksfågeln Erik Hjelm
Fäder och söner
Utespelare som stått i mål för IFK Göteborg
Blåvita bröder