Karl-Fredrik Andersson

Carl Fredrik Andersson debuterade i IFK Göteborg säsongen 1904. Han gjorde sin tävlingsdebut den 13 augusti 1905 mot IFK Köping i Kamratmästerskapet, en match som slutade 2–5.

Han tillbringade fem säsonger i IFK Göteborgs A-lag och gjorde 14 A-lagsmatcher.

Andersson vann SM-guld med Blåvitt 1908.

För säsonger före 1922 är uppgifterna om deltagande inte alltid fullständigt bevarade. Totalt antal matcher och mål för den perioden ska därför ses som kända uppgifter och bästa möjliga sammanställning.

På planen blev han snabbt känd som målvakten ”Smör‑Kalle”, ett smeknamn han fick efter en spektakulär tabbe i SM‑finalen 1908 på Walhalla IP mot Uppsala‑Kamraterna. Trots att han släppte in en enkel rullande boll – vilket kamraterna skojade om krävde att han hade smör på händerna – reste sig laget och vann dramatisk med 4-3, vilket gav honom sitt SM‑guld med Blåvitt.

Utanför spelet tog Warberg över ordförandeklubban redan 1906 och var en viktig organisatorisk kraft i föreningens tidiga år. Någon gång före 1920 emigrerade han till USA.

Efter spelarkarriären har Andersson varit verksam i IFK Göteborg som vice ordförande 1905 och 1907–1909 och ordförande 1906.