Herbert Karlsson

Knut Herbert Karlsson föddes tisdagen den 8 september 1896 i Göteborg och debuterade i IFK Göteborg säsongen 1917, en debutsäsong han delar med Erik Andersson. Han gjorde sin tävlingsdebut i en ålder av 20 år, 11 månader och 25 dagar den 2:a september 1917 mot Helsingborgs IF i en match i Svenska mästerskapet som slutade 1–1. Alla matcher som Herbert Karlsson deltagit i finns på ifkdb.se.

Han tillbringade sex säsonger i IFK Göteborgs A-lag och under sin karriär gjorde han 140 A-lagsmatcher och 149 mål. Herbert Karlsson blev den 99:e spelaren i ordningen att representera föreningens A-lag, räknat utifrån sin debut. Karlsson vann SM-guld med Blåvitt 1918. Totalt har Karlsson representerat landslaget vid 20 tillfällen och gjort 19 mål. Han är till dags dato innehavare av hela 10 individuella klubbrekord (se rekordöversikten nedan).

Herbert "Murren" Karlsson var en av IFK Göteborgs, och Sveriges, största stjärnor under det sena 1910-talet och tidiga 20-talet, och deltog bland annat i OS i Antwerpen 1920 och vann där skytteligan efter att ha gjort 7 mål på 3 matcher. Totalt i landslaget blev det 19 mål på 20 matcher, ett målsnitt som få sedan dess matchat.

Han kom från en stor familj med många bröder, stora kraftiga grabbar som det var bäst att gå ur vägen för, enligt Ceve Linde. I IFK Göteborg började han långt ner i reservlagen, men avancerade så småningom till A-laget, nästan direkt från lag III. Väl i A-laget var det inledningsvis svårt att placera honom då han konkurrerade med Börjesson som center och Kairo/Hjelm som innrar, och han hamnade till en början på kanten, innan han tog över centerrollen och skrev in sig i IFK Göteborgs historieböcker.

Smeknamnet Murren fick han för att han aldrig gjorde sin röst hörd, kanske en anspelning på tyste Murre i Fredmans epistlar - eller så enkelt som att han oftast muttrade när han pratade...

I slutet av 1922, utan att ha förvarnat föreningen, emigrerade Murren och lagkamraten Erik Levin till USA, där han fortsatte att spela fotboll i New York Vikings, Indiana Flooring, New York Nationals och New York Giants i ytterligare 10 år, fram till 1932. Trots att föreningen genom Murrens agerande och försvinnande led en kännbar förlust, uttryckte man dock i medlemstidningen att man trots detta önskade honom all lycka i USA och hoppades att han skulle slå sig fram och vinna framgång, "ty han var i grund och botten en god kamrat".

Han återvände efter tiden i USA, som en av Sveriges första utlandsproffs, men hade vid det laget lagt skorna på hyllan, och hade svårt att återgå till ett "civilt" liv efter att ha livnärt sig på fotbollen i USA. Han hade också drabbats av syfilis, som på den tiden var en obotbar sjukdom som behandlades med kvicksilver. 1936, 14 år efter att ha lämnat Blåvitt spelade han match med Blåvitts veteranlag.

1937, vid 40 års ålder, ansökte han om att återfå sin amatörstatus hos SvFF med målet att åter ta sig till landslaget. SvFF nekade dock honom eftersom han fått betalt för att spela fotboll så sent som 1935. Beslutet togs den 24:e augusti 1937, och den 14:e november samma år lades han in på Lillhagens sjukhus för mentalt sjuka, där han blev kvar fram till sin död.

Han är idag ihågkommen som en av de riktigt stora i IFK Göteborg, och innehar bland annat klubbrekordet för flest mål i en match mot Örgryte IS; 4.

Karlsson avled 1952, 56 år gammal. För säsonger före 1922 är uppgifterna om deltagande inte alltid fullständigt bevarade. Totalt antal matcher och mål för den perioden ska därför ses som kända uppgifter och bästa möjliga sammanställning. Från och med 1922 är spelarnas totala matchantal komplett.