Meyer i Säwas lag på Heden, ca 1900.
Biografi Meyer Kanterowitz var IFK Göteborgs första kassör och tredje klubbmästare - utöver A-lagsspelare i fotboll samt brottare i lättviktsklassen. Kort sagt - Meyer lade en stor del, kanske hela, av sin lilla fritid på IFK Göteborg, som styrelseledamot och utövare, i stort sett ända fram till sin alltför tidiga död 1910.
Meyer Kanterowitz, IFK Göteborgs förste kassör, har visserligen i sin dödsattest Göteborg som födelseort, men när hans två år yngre bror, Wolf, emigrerade till Nordamerika 1906 angav han Ryska Polen som födelseort. Kanske gäller det för hela syskonskaran, en teori som i så fall även får en del stöd i även de folkräkningar som gjordes då familjen Kanterowitz inte finns med 1890, utan dyker upp först i folkräkningen 1900. Antingen kom den judiska familjen Kanterowitz från den lilla byn Filipów i nordöstra Polen till Sverige kort efter 1890, eller så missade man av någon anledning att räkna dem 1890. Föräldrarna, Levin och Sara har i folkräkningen från år 1900 Ryska Polen som födelseort och noteringar om att de är ryska undersåtar, medan barnen har Göteborg som födelseort - men även de ryska medborgare. 1891 kan man hitta familjen för första gången upp i kyrkoböckerna, då de flyttar till Annedal, överförda från Göteborgs mosaiska församling. I de arkiv som finns tillgängliga för den församlingen finns de dock inte med, till exempel, i mosaiska församlingens födelsebok för 1885, som bara innehåller 6 födslar, finns inte Meyer med.Det vi kan belägga och med säkerhet konstatera, är att handelsbiträdet Levin, hans hustru Sara (född Rakowsky) och deras sju barn, Fanny Dina, Abraham, Anna Julia, Davida, Meyer, Wolf och Rachel Lea levde i Annedal från år 1891 - var de höll till innan dess går inte att finna i de svenska kyrkoarkiven. Yngsta dottern Rachel Lea (född 1894) kan således ha varit den enda som faktiskt föddes i Göteborg, men för samtliga syskon är Göteborg så konsekvent satt som födelseort i alla uppgifter att det inte är omöjligt att Wolf av någon anledning angav sina föräldrars födelseort när han emigrerade och inte sin egen.
Oavsett, så visar ovanstående att Meyer med säkerhet växte upp i Annedal och i kyrkoböckerna finner vi att en sexårig Meyer och hans familj år 1891 flyttade till Snickaregatan 14 mitt i Annedal, en gata med i huvudsak trähus som inte finns kvar idag, men som var en tvärgata till Västergatan med en Konsumbutik i korsningen mellan de båda vägarna. 1897, när Meyer var 12 år, gick flyttlasset vidare till Brunnsgatan 12, beläget ca 5–600 meter från Café Olivedal. Dessa tidiga år i Meyers alltför korta liv sammanföll med de år idrottsrörelsen fick ordentlig fart i landet, och i synnerhet i Göteborg. I arbetarstadsdelen Annedal umgicks han med bland andra John Säwström och Nils Andersson, som han år 1900 började spela fotboll med i nybildade pojklaget "Säwa Lagets IF", och som förmodligen var Hedens första pojklag.
Den förste kassören
Några år senare, 1904, när Säwa, Lång-Arthur och de två chalmeristerna Arthur Wingren och Stellan Ljungberg gjorde gemensam sak för att grunda IFK Göteborg var Meyer i allra högsta grad inblandad. Hemma hos Enok Olsson på Västergatan samlades ovanstående, Meyer och James Andersson en kväll i semptember 1904 för att diskutera ett eventuellt föreningsbildande. Kvällen blev till natt och man beslöt att utlysa ett stormöte några dagar senare - ett möte i oktober som vi idag alla vet utgången av. Meyer var så klart med även på mötet på Café Olivedal, och valdes där till kassör.Som föreningens första kassör lämnade han över en okänd kassa, som i ingången av 1906 vuxit till 28 kronor och 30 öre för det korta första året och hela andra i IFK Göteborgs historia. Tyvärr tycks inte räkenskaperna, kassaböckerna eller någon budget för 1904 eller 1905 ha överlevt till idag - om det ens gjordes någon för föreningens korta existens under 1904 när Meyer var kassör. Att summan var just 28:30 efter 1905 vet vi för att den tas upp som ingående saldo i räkenskaperna för 1906, men då var Meyer inte längre med i styrelsen. En del av den summan lär ha kommit in till föreningen i samband med den basar som anordnades vintern 1904 i föreningens lilla lokal för träning och sammankomster man lyckats ordna, en liten verkstad på Skanstorget.
Den enda fotbollsmatch vi idag med säkerhet vet att Meyer spelade (även om det säkerligen var fler), var finalen i Kamratmästerskapet 1906 mot IFK Stockholm, en final där det favorittippade IFK Göteborg för första gången någonsin spelade i Stockholm - och förlorade stort med 3-10. En förlust som sved hårt för den nybildade föreningen, och som man långt senare fortfarande grämde sig över - till exempel tas den upp i jubileumsskriften så sent som 1934 där målvakten Rasmussen får bära hela skulden själv, och kanske bidrog den till att laget helt byggdes om till 1907.
Idrottsmannen Meyer sysslade, förutom med fotboll, bland annat med brottning för IFK Göteborg, och bland hans meriter finns antecknat att han kom trea i lättvikt i en tävling som gick av stapeln i januari 1905. Detta år gick även hans bror Wolf med i Kamraterna, men hans medlemskap varade inte särskilt länge då han redan året därpå emigrerade till Boston. 25 år senare, 1930 skulle hans systerson Karl Adelsson, som uppenbart ärvt familjens idrottsgener och som boxades för Redbergslid, vara nära att bli svensk mästare i flugvikt - men han förlorade finalen mot Arne "Lill-Loppan" Jansson från IF Linnéa.
Nästa gång Meyer, som ofta kallas "M. Meyer", dyker upp i föreningens dokumentation är 1907, när han tar över rollen som klubbmästare i styrelsen, en roll som i princip innebär att han ansvarar för festligheter och det sociala bitarna. En uppgift han kan ha haft vissa problem med, då den 22-årige Meyer samma år kallades in till mönstring för inskrivning till militärtjänstgöring, och därefter genomförde värnplikten i Göteborgs stadsrullföringsområde, sannolikt vid Göta artilleriregemente (A2), då han på ett av få kända porträttfoton bär en uniform bestående av den kollett (m/1872) och mössa (m/1865) som användes där.I augusti 1908 var han en av flera från föreningen godkända kontrollanter för idrottsmärket, och det är sista gången hans namn nämns innan jubileumsskriften 1919. Det verkar som om Meyer, som utanför idrotten jobbade som montör, gick ur föreningen 1909, och i april året därpå drabbades han av lungtuberkulos och avled, endast 24 år gammal.
Det är oklart när Meyer Kanterowitz blev svensk medborgare, men uppgiften om rysk undersåte finns inte kvar i 1910 års död- och begrafningsbok för mosaiska församlingen i Göteborg. Enligt medborgarskapslagen från 1894 var ett krav för att bli svensk medborgare att man fyllt 21, vilket Meyer gjorde i maj 1906. Sannolikt ansökte han därefter om svenskt medborgarskap, fick det beviljat, varpå han kallades in till militärtjänstgöring 1907 när han var 22 år, ett år senare än de flesta andra som kallades in när de var 21.
Läs mer
Fri lejd för Valter LidénMatch 5000
Den ryske undersåten
Danskdödaren
Den okände grundaren
Kuppmakaren Carl Ekman
Blåvitts första tränare dog i Förintelsen
Den förste supportern
Blåvite Ove blev förste svensk i NFL
Den blåvite backhopparen
Dubble SM-guldvinnaren och slagskämpen som tog bandyn till Värmland
I begynnelsen var Säwa
Timmar från Allsvenskan
Alstams död chockade Kamraterna
Kairo och pingvinerna
Olycksfågeln Erik Hjelm
Fäder och söner
Utespelare som stått i mål för IFK Göteborg
Blåvita bröder