Timmar från Allsvenskan
Nils Hansén inför TV-programmet "På dansbanan" 1969.

Timmar från Allsvenskan

Biografi Den 7:e april 1940 sparkade vårsäsongen av Allsvenskan 1939/40 igång. IFK Göteborg tog emot Sandviken men förlorade än en gång mot gästrikarna, precis som man gjort på hösten. Två förluster som senare skulle visa sig bli mycket kostsamma med tanke på den andraplats säsongen mynnade ut i, på samma poäng som segraren Elfsborg.

Jens Hallberg

2020-05-02 09:11

Två dagar senare, den 9:e april, anfaller Hitler Danmark och Norge och det storkrig som tidigare pågått ganska långt från Sveriges gränser flyttades över en natt till det absoluta närområdet och tusentals unga män kallades in till Sveriges allmänna mobilisering, däribland halva IFK Göteborgs trupp, inklusive de båda målvakterna Axel Ohlsson och Gustav Johansson.

Ytterligare två dagar senare, den 11:e april klockan fem på morgonen, går flyglarmet i Göteborg och frivillig evakuering av befolkningen påbörjas, av rädsla för att tyskarna ska fortsätta sin krigsoffensiv in i Sverige. Allsvenskt spel känns med all sannolikhet ännu längre bort än vad det gör mitt under dagens pågående pandemiutbrott, ändå försäkrar seriekommitténs ordförande Hilding Hallgren att samtliga matcher schemalagda den 14:e april kommer spelas som vanligt, även om de flesta lag kommer få klara sig med flera reserver på grund av inkallelserna. Han vill undvika det fullständiga kaos som en inställd omgång kommer att innebära, men osäkerheten kring vilka spelare man har att tillgå är stor i alla föreningar, så även i IFK Göteborg, särskilt som ingen av de båda rutinerade målvakterna nu är tillgängliga.

I reservlaget finns det dock en 19-årig målvakt, nyligen uppflyttad från första juniorlaget som föreningen tror hårt på; Nils Hansén - en talang som man tror på så pass mycket att han flera år senare, 1944, omnämns i den jubileumsskrift som togs fram för att fira föreningens första 40 år, just som en mycket stor talang. Han har i detta läge redan testats framgångsrikt i A-laget ett par gånger, och även om han inte är helt redo för allsvenskt spel finns helt enkelt inget annat att tillgå. Hansén, som även varit målvakt i juniorlandslaget i handboll, tas sålunda ut i startelvan av tränaren David Morris till matchen mot Landskrona BoIS den 14:e april 1940. Dagen innan utfärdar dock Poliskammaren i Göteborg förbud mot större folksamlingar, vilket omöjliggör spel i Göteborg och på kvällen fattar förbundet det slutgiltiga beslutet: Där det är möjligt omvandlas alla seriematcher till vänskapsmatcher och omgången som sådan ställs in.

För Nils Hansén var det chansen som kom och gick, och som aldrig kom tillbaka. När hotet om en tysk invasion mattats av återupptas Allsvenskan den 26:e april, och då är det åter Gustav Johansson som vaktar målet i ett derby mot Gårda BK. På hösten 1940 flyttar Hansén till det Stockholm han föddes i, men som han lämnat för Göteborg vid två års ålder, och väljer att satsa på handbollspel i Djurgården (där han gör några seriematcher) och på sin musikaliska talang. Det är därefter det senare som ger honom en karriär. Som kompositör och kapellmästare åtnjuter Hansén ganska stora framgångar, och genom att medverka i flertalet TV-produktioner blir han ett hushållsnamn i Sverige, och något av en idol med beundrarbrev och allt. Själv tycker Nils att den delen av framgångarna är påfrestande, men värst är enligt egen utsago de kvinnor från hela landet som ringer och bjuder in honom på fika. I programmet Tiotusenkronorsfrågan når han sina största framgångar som kapellmästare och han ligger här bakom signaturmelodin – en melodi som är så misstänkt lik en sovjetisk marsch att man i vissa kretsar misstänkliggör honom som potentiell kommunist. Bland sina övriga kompositioner når han den största publiken när han tonsattätter Barbro Hörbergs omtyckta vistext "Med ögon känsliga för grönt".

Idag är Nils Hansén antagligen mest känd för att under en period ha varit Jan Guillous styvfar, beskriven som elak plågoande i romanen Ondskan som Guillou hävdar är en sann skildring av vad som hände, även om de faktiska datumen när händelserna ska ha inträffat bevisat att allt inte kan ha varit helt sant - Hansén hade till exempel lämnat Guillous mamma ett par år innan Jan började på internatskolan, vilket omöjliggör delar av händelseförloppet och kastar tvivel över andra delar. Guillou har därefter flera gånger återkommit i ämnet och står än idag fast vid sin skildring, även om han i den självbiografiska boken "Äkta amerikanska jeans" inte tar upp uppgörelsen med sin styvfar och låter huvudpersones mor skilja sig tidigare i berättelsen, vilket stämmer bättre överens med verkligheten. Hans mor och syster förnekade stenhårt att hans styvfar gjort sig skyldig till det Guillou skriver om och det hela mynnade ut i en släktfejd som lämnade Guillou arvlös när hans mor gick bort - något dock Nils själv aldrig behövde uppleva då han, likt alla andra, trodde att romanen Ondskan var just en roman. Att det skulle vara en självbiografi, något som har ifrågasatts på flera håll, gick Guillou ut med 2003 - 22 år efter romanens första utgivning 1981 och sex år efter Hanséns död 1997.

Läs mer

Fäder och söner
Blåvitts första tränare dog i Förintelsen
Den förste supportern
Blåvite Ove blev förste svensk i NFL
Den blåvite backhopparen
Dubble SM-guldvinnaren och slagskämpen som tog bandyn till Värmland
I begynnelsen var Säwa
Timmar från Allsvenskan
Alstams död chockade Kamraterna
Kairo och pingvinerna
Olycksfågeln Erik Hjelm
Utespelare som stått i mål för IFK Göteborg
Blåvita bröder