Historiska ögonblick Den 22 mars 2025 — på dagen 90 år efter att Bebben föddes — passerade IFK Göteborg en historisk milstolpe: antalet spelare som representerat A-laget blev fyrsiffrigt. Spelare nummer 1000 att bära den blåvita tröjan blev akademitalangen Emil Fasth, som skrev in sig i historieböckerna när han byttes in i den 79:e minuten av vänskapsmatchen mot IFK Mariehamn. Här tar vi en titt på andra historiska debutmilstolpar från IFK Göteborgs 121-åriga historia.
1. John Säwström (och 15 till)I oktober 1904 spelade IFK Göteborg sina första tre (eller fyra – de samtida källorna är inte helt överens) matcher mot IK Vikingen på Karl Johans Torg. Minnesstenen på Karlsrofältet tummar kanske lite på sanningen, men med tanke på att all träning inledningsvis bedrevs där, är det logiskt att den första (internt spelade) matchen efter grundandet utkämpades på just Karlsrofältet.
Vilka av de 16 spelare som ingick i truppen under den första korta säsongen och deltog i den allra första matchen vet vi inte med säkerhet idag. Det sägs dock att John Säwström gjorde föreningens allra första mål, och han får därför representera IFK Göteborgs första spelare i denna sammanställning.
John "Säwa" Säwström växte upp i Annedal. Runt sekelskiftet startade han det så kallade "Säwalaget", där han värvade läroverksgrabbar och andra ungdomar från sin stadsdel samt från trakterna kring Heden. Laget nådde snabbt relativt stora framgångar i inofficiella och vänskapliga turneringar. En sommarkväll vandrade han ner till Heden och mötte Lång-Arthur Andersson. Efter en stunds kallprat visade denne ett tummat exemplar av tidskriften "Förgät mig ej" och pekade på en notis som uttryckte förvåning över att det i Göteborg inte fanns någon kamratkrets – efter att den, som grundades 1897 av fotbollsgeneralen Anton Johansson och spjutvärldsmästaren Erik Lemming, hade upphört att existera efter bara något år. Detta fångade Säwas intresse, och efter en kort diskussion beslutade de att Säwa skulle skriva till Kamraternas Centralstyrelse i Stockholm för att undersöka möjligheterna att bilda en kamratkrets i Göteborg.
Svaret kom snart och upplyste att man redan mottagit en liknande förfrågan från två chalmerister – Arthur Wingren och Stellan Ljungberg – som också hade kommit på idén att bilda en kamratkrets i Göteborg. Centralstyrelsen uppmanade därför en förvånad Säwa att söka kontakt med chalmeristerna och tillsammans lägga grunden för IFK Göteborg. Säwa fick snart tag på Wingren, och de träffades hemma hos Enok Olsson en septemberkväll 1904, tillsammans med bland andra Ljungberg, James Andersson och Meyer Kanterowitz. Diskussionen pågick länge och väl den kvällen och ledde till att man beslutade att utlysa ett möte några dagar senare, en dag i oktober – och resten är en historia vi alla känner väl till.
För Säwströms del fortsatte den aktiva karriären i IFK Göteborg till säsongen 1906, där han främst användes som högerytter i det lag som två år senare skulle göra sin första inteckning i SM-pokalen. Utöver sin spelarkarriär var han sekreterare i den första styrelsen 1904 samt kassör under åren 1905, 1906 och 1909. Hans långvariga engagemang i föreningen visar sig även i det suppleantroll han tog i styrelsen så sent som 1932.
IFK Göteborgs och IK Vikingens spelare. Bilden tagen i samband med någon av Blåvitts första matcher någonsin. På bilden ses bla John Säwström i IFK Göteborg och Knut Holmgren i IK Vikingen.
100. Herbert Karlsson
IFK Göteborgs hundrade debutant var Herbert "Murren" Karlsson, som debuterade för IFK Göteborg den 22 april 1917 i en Pixpokalen-match mot Kjøbenhavns BK, där han gjorde två mål. Under sin tid i klubben spelade han totalt 140 matcher och gjorde imponerande 149 mål mellan 1917 och 1922. Karlsson var känd för sin målfarlighet (Murren har det fjärde bästa målsnittet av alla 1000) och bidrog avsevärt till lagets framgångar under denna period, som kröntes av SM-guldet 1918. Han representerade även det svenska landslaget och deltog i OS 1920 där han vann skytteligan med 7 mål på 3 matcher.
1922 emigrerade han till USA, där han fortsatte att spela fotboll i New York Vikings, Indiana Flooring, New York Nationals och New York Giants i ytterligare 10 år, fram till 1932. Han återvände efter tiden i USA, som en av Sveriges första utlandsproffs, men hade vid det laget lagt skorna på hyllan, och hade svårt att återgå till ett "civilt" liv efter att ha livnärt sig på fotbollen i USA. Han hade också drabbats av syfilis, som på den tiden var en obotbar sjukdom som behandlades med kvicksilver. 1936, 14 år efter att ha lämnat Blåvitt, spelade han en sista match med Blåvitts veteranlag.
1937, vid 40 års ålder, ansökte han om att återfå sin amatörstatus hos SvFF med målet att åter ta sig till landslaget. SvFF nekade dock honom eftersom han fått betalt för att spela fotboll så sent som 1935. Beslutet togs den 24:e augusti 1937, och den 14:e november samma år lades han in på Lillhagens sjukhus för mentalt sjuka, där han blev kvar fram till sin död.
Herbert Karlsson tar sig förbi K.B:s Steen Steensen Blicher. Illustration från tidningen Dagbladet. Illustration från den 22:a april 1917 i samband med en bortamatch mot Kjøbenhavns BK i Pixpokalen.
200. Bruno Mattsson
Bruno Mattsson från B-laget fick debutera den 23 juli 1930 i en match mot GAIS i GT:s internationella fotbollsvecka, efter att Erik Hysén tvingats vila efter en tuff match mot SK Rapid Wien ett par dagar tidigare. Hans tid i IFK Göteborg var kort; han spelade endast en match för klubben under säsongen 1930/31 och dessvärre är han idag en av de få kvarvarande spelarna vi vet väldigt lite om.
Mattsson spelade som vänsterinner på fotbollsplanen. Detta innebär att han hade en offensiv mittfälts-/anfallsroll till vänster i dåtidens typiska 2–3–5-formation. Positionen vänsterinner placerade honom strax bakom vänsteryttern i anfallet, där han bidrog i uppbyggnadsspel och målchanser från vänstersidan. Efterforskningar till trots har inga uppgifter om Mattssons födelse- eller dödsdatum kunnat hittas, men om hans karriär vet vi att den fortsatte i Skogens IF efter tiden i IFK Göteborg, och där blev han kvar karriären ut. Efter den aktiva spelarkarriären ställde han då och då upp för Skogens "slocknade" stjärnor i old boys-matcher, och nämndes som en av Skogens största stjärnor genom tiderna när GP uppmärksammade föreningens 50-årsjubileum 1972.
300. Allan Brufelt (Andersson)
Allan Brufelt, även känd som Allan Andersson innan sitt namnbyte, gjorde sin debut för IFK Göteborg den 9 augusti 1944 i en vänskapsmatch mot IF Elfsborg som IFK Göteborg vann med 5–0. Matchen var en del av en officiell jubileumsturnering för IFK Göteborg och IF Elfsborg (40 år), samt GAIS (50 år).
Brufelt flyttades upp från juniorlaget under sommaren 1944 och under sin tid i föreningens A-lag spelade han totalt 86 matcher och gjorde 22 mål mellan 1944/45 och 1948/49. Brufelt var en duglig inner som aldrig riktigt lyckades etablera sig som en man för förstaelvan över någon längre period, men med sina 22 mål placerar han sig likväl som nummer 11 på listan över de med flest mål på 40-talet. Gick till BK Häcken efter tiden i IFK Göteborg, och rundade senare av karriären i Hisingstads IS under två säsonger i mitten av 1950-talet
Allan Andersson gör fjärde målet bakom HBK:s målvakt Åkerlund. Fotot togs den 10:e augusti 1947 i samband med en hemmamatch mot Halmstads BK i Allsvenskan.
400. Ralph NybergRalph Nyberg, född 10 oktober 1938 i Göteborg, var en offensiv vänsterytter som främst spelade för IFK Göteborg. Han debuterade i IFK Göteborgs A-lag under säsongen 1956/57, den 22 juli 1957 i en vänskapsmatch mot Ilves-Kissat, efter att ha gått igenom klubbens ungdomsverksamhet. Nyberg spelade för IFK Göteborg i två omgångar: först åren 1957–1959 och sedan 1963–1966. Däremellan representerade han först division II-klubben Billingsfors IK kring 1960 och sedan IFK Holmsund i början av 1960-talet, innan han återvände till IFK Göteborg i april 1963. Sitt sista år i IFK gjorde han 1966, varefter han lämnade elitfotbollen.
Under sin karriär i IFK Göteborg spelade Nyberg totalt 91 A-lagsmatcher och gjorde 14 mål. Av dessa var 41 matcher och 6 mål i Allsvenskan. Nyberg bidrog bland annat i IFK Göteborgs anfall under slutet av 1950-talet och mitten av 1960-talet. Förutom seriespelet deltog han även i en Europacup-match och några Intertotocup-matcher med IFK under 1960-talet. Även om Ralph Nybergs karriär var relativt kort och inte lika uppmärksammad som många av samtidens stjärnspelare, har han en given plats i svensk fotbollshistoria som medlem av IFK Göteborgs mästarlag 1957/58. Genom sin insats i det laget bidrog han till att bryta en lång titelväntan för klubben.
Nyberg togs aldrig ut till det svenska A-landslaget, men han gjorde en landskamp på ungdomsnivå. Den 20 augusti 1958 debuterade han i Sveriges U21-landslag. Den matchen blev hans enda framträdande i landslagssammanhang, och han gjorde inga mål under sin korta landslagskarriär. Att notera är att hans far Arne Nyberg var en framstående spelare i IFK Göteborg och landslaget under 1930- och 40-talen. Far och son Nyberg är därmed en del av IFK Göteborgs unika historia, som ett av de få far-och-son-par där båda vunnit SM-guld med föreningen.
I duschen efter hemmamatchen mot IFK Norrköping 1958: Fölet Berndtsson, Bebben och Ralf Nyberg.
500. Kjell Lager
Kjell Lager, som var en del av IFK Göteborgs juniorlag som vann DM 1967, gjorde sin debut för A-laget som 21-åring den 3 oktober 1970 när han hoppade in i en allsvensk match mot IFK Norrköping. Veckan därpå startade han mot Malmö FF, vilket blev hans sista framträdande för föreningen.
Efter sin korta sejour i IFK Göteborgs A-lag gick han till Västra Frölunda IF, där han fortsatte spela under resten av 1970-talet. I Västra Frölunda var Lager en viktig del av laget och spelade flera säsonger i division II (motsvarar dagens Superettan) och division III. 1980 tog han över som spelande tränare i Sävedalens IF, innan karriären rundades av i Mölnlycke IF 1981-82.
Segrande laget i junior-DM 1967, där Kjell Lager ses knäståendes längst till höger. Stående fr. v: lagledare Bert Olsson, Bengt Johannesson, Aine Wesmas, Kent Andersson, Conny Corneliusson, Jan-Åke Sundqvist, Peter Käll, tränare Nedja Djordjevic. Nedre: Ulf Carlhagen, Leif Elveståhl, Nils Jareflo, Hans Andersson och Kjell Lager.
600. Peter Andersson
Sundsvallsfödde Peter Andersson debuterade den 22 september 1982 när han klev in i en allsvensk match mot Östers IF. Andersson debuterade i GIF Sundsvalls A-lag som tonåring och etablerade sig i laget under en tuff period då klubben ramlade ända ner i division 3. Hans hårdföra, energiska spelstil gav honom smeknamnet "Jordfräsen". Sommaren 1982 värvades Andersson av IFK Göteborg, som just vunnit UEFA-cupen. I Blåvitt var han försvarare/mittfältare och bidrog under sina fyra säsonger till stora framgångar. Han var med om att vinna tre raka SM-guld (1982, 1983, 1984) och dessutom Svenska Cupen säsongen 1982/83. Andersson fick även speltid i Europacupen (nuvarande Champions League) och gjorde där ett mål. Totalt blev det 44 A-lagsmatcher för IFK innan han lämnade klubben efter säsongen 1985.
Inför 1986 gick Andersson vidare till Gefle IF. Han spelade två säsonger i Gefle (i division 1, då näst högsta serien) – en period han själv beskrivit som en mellanlandning i karriären. Andersson återvände hem till Sundsvall 1988 under uppmärksammade former. Övergången från Gefle drog ut på tiden, och han blev klar först lagom till allsvenska premiären 1988. Väl tillbaka i GIF Sundsvall blev han en nyckelspelare i lagets bästa allsvenska säsong någonsin – 1988 slutade GIF femma i Allsvenskan, klubbens högsta placering dittills. År 1990 var Andersson med om att vinna division 1 Norra med GIF Sundsvall, och han bidrog starkt med 9 mål den säsongen. Laget lyckades därefter via kval besegra BK Häcken och säkra uppflyttning till Allsvenskan 1991. Överraskande nog fick dock Andersson beskedet att han inte ingick i GIF:s allsvenska trupp 1991, vilket innebar slutet på hans tid i klubben. Efter petningen i GIF Sundsvall valde Andersson att avsluta sin aktiva karriär i grannklubben IFK Sundsvall, där han spelade ett par år i början av 1990-talet.
700. Robert Andersson
Sommaren 1997 slog IFK Göteborg svenskt transferrekord när klubben värvade Robert Andersson från Halmstads BK för cirka 7,5 miljoner kronor – den dyraste inhemska övergången i svensk fotbollshistoria vid den tidpunkten. Andersson, tänkt som ersättare till flyktade skyttekungen Andreas Andersson, hade varit en pålitlig målskytt i Halmstad och värvades för att stärka IFK Göteborgs anfallslinje i jakten på ett nytt SM-guld.
Andersson gjorde sin allsvenska debut för IFK Göteborg den 9 augusti 1997 i en match mot Västerås SK – och han presenterade sig direkt med ett mål. I sin andra match, mot Östers IF, slog han till med två mål till, och det såg ut som att IFK hade fått en ny anfallsstjärna.
Men trots den starka starten började det snart gå tyngre. Målproduktionen avtog, och Andersson hade svårt att etablera sig som den målgörare klubben hoppats på. Under resten av sin första höst i IFK blev det bara ett ytterligare mål, och Anderssons tid i Blåvitt blev inte den succé många förväntat sig.
I takt med att målen uteblev höll IFK Göteborgs anfallsbesättning, som den här tiden bestod av Stefan Pettersson, Emmanuel Tetteh, Johnny Ekström och senare Andreas Hermansson, ofta Andersson utanför startelvan. När säsongen 1999 inleddes lånades han ut till grekiska Iraklis FC, där han dock hade svårt att göra avtryck. Efter bara sju matcher utan mål i den grekiska ligan återvände han till Sverige och blev istället utlånad tillbaka till Halmstads BK under hösten 1999. Väl tillbaka i Halmstad återfick han spelglädjen och var en del av laget som vann SM-guld 2000. Efter några "omlån" värvade HBK tillbaka Andersson permanent inför säsongen 2001, där han blev kvar till 2003 innan han avslutade karriären i BK Astrio på lägre nivå.
Efter att ha lagt skorna på hyllan fortsatte Andersson inom fotbollen som ungdomstränare i Halmstadsområdet och senare som tränare för Oskarströms IS.
800. Ali Selim
Anfallaren Ali Selim, som 2007 anslöt till IFK Göteborgs akademiverksamhet från moderklubben IF Stendy, debuterade i A-laget den 1 maj 2008 i en Svenska cupen-match mot Skövde AIK. Detta blev hans enda match för föreningen. Eftersom matchen var omgång två i Svenska cupen 2008–09 var han således delaktig i cupguldet samma säsong. Numera delas 22 medaljer ut till cupvinnaren, men under säsongen 2008/09 var antalet 16, vilket innebär att Selim aldrig fick någon medalj för sitt bidrag.
Även om han inte nådde elitnivå är Ali Selim idag ett välbekant ansikte inom Göteborgsfotbollen, då han efter sin tid i IFK Göteborg representerat klubbar som Gunnilse IS, Assysriska BK, Jonsereds IF och Västkurd BK.
900. Alhassan Yusuf & Rasmus Wikström
Alhassan Yusuf debuterade den 11 juni 2018 i en vänskapsmatch mot en Dalakombination, där han imponerade genom att göra två mål. Under sin tid i IFK Göteborg spelade han totalt 98 matcher och gjorde 6 mål och 11 assist mellan 2018 och 2021. Yusuf var känd för sitt dynamiska mittfältsspel och blev en nyckelspelare för laget under sin tid i klubben. Efter sina framgångar i IFK Göteborg fortsatte han sin karriär i Belgien och återfinns idag i New England Revolution.
Rasmus Wikström debuterade i samma match, och delar därför 900-platsen med Yusuf. Wikström har en familj med en lång blåvit tradition; hans morbror är ärkeängeln Peter "Erra" Eriksson och både hans morfar Per-Erik Eriksson och farfar Bengt Wikström har representerat föreningen före honom. Dessutom är Rasmus sysslingsbarnbarn till Lars-Erik Eriksson som gjort detsamma. I IFK Göteborg blev det bara 12 matcher för Wikström innan han lämnade för Brøndby 2021. Idag hittar vi honom i IF Elfsborg.
1000. Emil Fasth
När Emil Fasth hoppade in mot IFK Mariehamn den 22:a mars 2025 blev han den tusende spelaren att klä sig i de blåvita färgerna. Med moderklubben Kristianstad BoIS i ryggen hade han redan som 15-åring börjat testas i Nosaby IF:s A-lag (division 2), innan IFK Göteborg rekryterade honom till akademin inför säsongen 2024. Bara ett år senare debuterade han i A-laget som 16-åring och skrev därmed in sig i klubbens historieböcker som den 1000:e spelaren att göra så.
Gemensam lista för både herrar och damer?
Räknar man istället på antalet spelare som representerat IFK Göteborgs representationslag på både herr- och damsidan, så nåddes 1000 spelare redan den 20:e januari 2023, när provspelande Franklin Matib hoppade in i 66:e minuten i en vänskapsmatch mot Degerfors IF på Valhalla i försäsongspremiären. Efter det misslyckade provspelet med IFK Göteborg fick finska VPS upp ögonen för den unge nigerianen och värvade honom i början av 2024, men sedan årsskiftet är Matib klubblös.Se alla IFK Göteborgs 1000 spelare här: Alla 1000 spelare som representerat IFK Göteborgs A-lag
Läs mer
1000 ÄnglarMed fotbollslaget på julferier i det soliga Spanien
Derbykollen: GAIS (eller: Allt du inte behöver veta om våra lokalrivaler)
Du kunde ha hållit på Göteborgs IF
Varför kallas IFK Göteborg för Änglarna?
Fri lejd för Valter Lidén
Match 5000
Den ryske undersåten
Danskdödaren
Den okände grundaren
Kuppmakaren Carl Ekman
Blåvitts första tränare dog i Förintelsen
Den förste supportern
Blåvite Ove blev förste svensk i NFL
Den blåvite backhopparen
Dubble SM-guldvinnaren och slagskämpen som tog bandyn till Värmland
I begynnelsen var Säwa
Timmar från Allsvenskan
Alstams död chockade Kamraterna
Kairo och pingvinerna
Olycksfågeln Erik Hjelm
Fäder och söner
Utespelare som stått i mål för IFK Göteborg
Blåvita bröder